Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Posts Tagged ‘sammanhang

Gula tulpaner och talkshow…

with one comment

p4140834

Fredag kväll, ligger och myser med Monstret. Hon är väldigt pratsjuk och håller på att berätta världens historia för mig. Ligger på min mage , tittar intensivt på mig och jamar med många olika korta, långa, höga och låga läten. Jag försöker verkligen att förstå vad det är för häftigt som hänt idag. Det verkar vara något väldigt engagerande och intressant. Får se om jag lyckas förstå hela berättelsen…

De gula luddiga tulpanerna har slagit ut för fullt. Luddiga eller kanske mer småtaggiga i kanterna. Ja, kolla in bilden och gör en egen bedömning. 🙂

Småsurfade runt på Internet och  fastnade för ett Meyers-Briggs-test som finns –  här – om du är intresserad. 72 frågor av typen instämmer, instämmer ej. Det roar mig lite att svara på frågorna. Men de känns väldigt meningslösa då de ställs utan sammanhang. 

Resultatet blev i alla fall att jag har samma personlighetstyp som Operah  Winfrey. Enligt resultatet passar jag utmärkt som psykolog, organisationskonsult, journalist, musiker, konstnär etc.

Funderar på att starta en talkshow…

photofunia-d6805

Monstret

Written by tankemosaik

2009/04/17 at 20:01

Möten skapar…

leave a comment »

Visst kan en gris ha vingar!   

Visst kan en gris ha vingar!

I mötet mellan oss händer det. Det är inte i mig själv eller i dig utan mellan oss det händer. Ett annat sätt att uttrycka det är att vi blir till i relationer. Det är det som händer mellan oss som skapar upplevelsen av vilka vi är, hur vi upplever varandra. Det är lätt att säga att någon är någonting t.ex: sur, trött, glad, kreativ osv. Vi sätter lätt etiketter på varandra. Det är lätt att tycka om varandra istället för att tycka om varandra.

Ett annat synsätt är att känslor är något vi visar. Inte något vi är. Vi visar; glädje, trötthet, kretivitet, aggresivitet mm. Synsättet öppnar upp för nyfikenhet. När visar vi olika känslor, i vilka sammanhang? Om vi visar en känsla kan vi också visa en annan – det är inte något vi är, inte något som är statiskt.

I dag träffade jag två personer där jag känner den ena mer än den andra. Vi har en tanke om att vi tillsammans ska skriva ett kapitel i en bok – en antologi. Vi visar djärvhet, vi slänger oss in i ett litet projekt utan att veta så mycket om varandra. Utan att ha förutfattade meningar om varandra. Det är spännande.

Det blir så tydligt att vi har val att göra i våra första möten med varandra. Vi ska ‘känna’ på varandra. Etikettera varandra. Vi har att välja mellan om vi skall leta efter fel och brister hos varandra eller tillgångar. Det är inte så ovanligt att man satsar på det första. Ska man göra något tillsammans med okända människor så vill man ju vara säker på att man inte ger sig in i något galenpanneprojekt eller hur?

Nu visar det sig att vi tänker positivt alla tre. Inte foten-i-kläm-positivt. Utan vi letar efter det som skapar positiva känslor, känslor av glädje och energi mellan oss. För om vi ska skriva ett kapitel i en bok måste vi ju ha roligt! 

Vi hade skitroligt. På två timmar hade vi underlag för minst en bok, troligen ett par böcker. Efter en stund hade vi ett synopsis klart för ett kaptel på ca 25 A4-sidor inklusive illustrationer.’ Hon med glasögon’ är bl.a grym på att illustrera.

Det här är ett exempel på hur man kan välja att vara positiv, dvs. välja att fokusera på och locka fram det som ger glädje och energi. Skapa en uppåtgående spiral. Ett annat sätt att se det är att vi var snälla mot varandra. Vi lät våra bästa sidor få komma fram och visa sig.

Mer kommer i det här ämnet, jag lovar…

Written by tankemosaik

2009/02/17 at 22:25