Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Posts Tagged ‘mexiko

Very good, gummisnodd

leave a comment »

IMG_1493Very good, gummisnodd, då är konferensen i full rulle.Internetförbindelsen är seeeg, så ända tills idag har det inte att gå att få upp bloggen.

Vi är ca 60 personer från många länder: Argentina, Chile, Brasilien, Ecuador, Paraguay, Mexiko, USA, Canada, Sverige, Spanien, Norge och Taiwan. Det är fantastiskt roligt att träffa folk från olika kulturer och byta tankar och utveckla idéer. Vi växlar mellan storgrupp och mindre grupper. Jag har det stora nöjet att tillhöra frukt-gruppen, själv är jag banan! Som banan träffar jag annanas, apelsin, kiwi, mango. Hela mixen kommer från Sverige, USA, Mexiko och Brasilien. Sådär lite utifrån ser det ut som allvarliga tanter och farbröder som sitter i ring 🙂

IMG_1495Som sagt, allvarliga tanter och farbröder som sitter i ring. Harlene Anderson är hon som står till höger . Hon till vänster sköter den mesta simultantolkningen.

Hela konferensen simultantolkas mellan engelska och spanska och tvärt om. Nu börjar jag nästan fatta spanska på kuppen. Bra schema, alla dagar mellan 09:00 – 13:00 sedan 17:00 – 20:30. Igår hade vi doktorandlunch som tärde lite på bad-och-sol-tiden, men vi fick en hel del bra information så det fick väl funka 😉

Maten här är helt fantastik (som mycket annat). En hel armada av olika restauranger allt från inhemskt Mexikanskt, Argentinskt, Italiensk mm. Hotellet har en kall buffé till lunch som vi ska anfalla idag också.

Annonser

Written by tankemosaik

2013/06/19 at 18:30

Sjuttio och påse….

leave a comment »

Nu känner jag mig som när jag gick i skolan en gång för länge, länge sedan och skulle skriva mitt-sommarlovs-berättelse 🙂

Idag har vi legat på stranden i fem timmar. Jag med solskyddsfaktor 70 i ansiktet och en påse över huvudet, nästan. Tog en T-shirt istället, påse såg lite överdrivet ut. Solen är stark, vattnet är underbart varmt och salt, och stranden är fantastisk. Hotellet är en idyll, ett ställe man bara vill stanna kvar på. I alla fall just nu.  Harlene var förresten igång på frukosten idag, inser att det kommer att bli jobb också, men nu njuter jag.

IMG_0416

Här har vi varit idag, lyssnat på live-musik, solat och badat. Hotellet ordnar live-musik varje dag. Igår var det en kvinna som sjöng bossa och samba, som en dröm att ligga under parasollerna och bara njuta. Idag ett band med 5 personer som spelade modern jazz med improvisationer, lika underbart.

IMG_0417

Kent på stranden…

IMG_0423

Dagens väderprognos…

IMG_0414

Vårt lilla hus som vi har undervåningen i…

Written by tankemosaik

2013/06/15 at 22:53

Många intryck…

leave a comment »

… é de. Allt i från Cancun till American Airlines. För att börja med det andra så blir jag alltid lika förundrad när jag läser ”safety on board” på American Airlines flyg. T.ex. så blir jag upplyst om att stolssitsen kan användas som ”floatation device”. Det finns en mycket illustrativ bild över hur man tar loss stolssitsen och håller om den, stoppar in armarna i två bad som ska finnas på undersidan av sitsen. Sedan är det bara att slänga sig i vattnet och flyta. Har lite svårt att få ordning på hur flytvästen och stolssitsen hänger ihop. Ska man blåsa upp flytvästen innan man rycker loss och omfamnar stolssitsen eller ska man skita i västen om man använder stolssitsen. Dessutom fattar jag inte riktigt hur det ska funka om alla ska rycka upp stolssitsarna och sedan kryp på golvet, efter den ljusslinga som ska tändas, med flytvästen och stolssitsen, för att sedan hoppa (utan högklackade skor) på den ramp som ska blåsas upp vid nödutgångarna. Hur som helst är jag glad om jag slipper uppleva detta, är jättenöjd med att läsa om det, det räcker mer än väl…

Vid hissarna på Hyatt Regency, där vi bodde i Cancun, kan man läsa att man inte ska åka hiss när det brinner eller är orkan. När det brinner, det hajar jag utan problem, undrar bara vad som händer när det är orkan. Kan det möjligen vara så att hisschaktet funkar som ett sugrör, slurp och man är uppsugen? Samma som ovan, helnöjd med att bara läsa om det, behöver inte uppleva…

Utsikt från balkongenCancun var en väldigt positiv upplevelse, kanske inte Down Town, men den andra delen. Vattnet vid hotellet var som man ser på bilder, turkost, ljusblått till mörkblått, skönt salt och ljummet. Ett riktigt att-slänga-sig-i hav! Maten god, vi skippade MacDonalds 😉 och satsade på Mexikanska restauranger, underbart gott. Utsikten från balkongen på 10:e våningen var underbar, strand och vackert blått vatten. Man vill bara slänga sig över balkongräcket (med American Airlines stolssits i famnen) och ner i vattnet!

Stranden

Och så här var det på stranden…
Servicen var utmärkt så en och annan Frozen Margeritha slank ner mellan doppen, Kent någon fler än jag. Tänkte att jag får passa på innan jag ska konfronteras med Harlene Andersen från Houston, Texas som håller i International Summer Institute. Harlene har nämligen lovat ”in-depth-learning”, vilket låter lite oroväckande. Låter som om hon ska ta sig in i hjärnan på något vänster. Funderar på att göra en liten hatt av alluminiumfolie som skydd om hon tänker penetrera min stackars hjärna för djupt. Det blir säker mer att skriva om henne. Såg förresten människan idag, på stranden här i Playa del Carmen, där vi nu befinner oss. Hon såg lite småbarsk ut. Men hon har vägt upp det genom att bjudit in oss alla (deltagare med tillbehör) till coctails på lördag kl 21.00 vid strandbaren, så hon verkar ha sina ljusa sidor 🙂

I Cancun är det svårt att inte åka Taxi. Man hinner bara nudda med foten på trottoaren utanför hotellet så stannar 126 Taxibilar och vill fösa in en i bilen. Därför åkte vi buss. Att åka buss kostar ca 5 spänn och är en riktigt upplevelse. Ena dagen tog det 15 minuter att åka den sträcka vi bestämt oss för (till shopping centrat). Nästa dag tog det 3,5 minuter, samma sträcka, annan chaufför. Skillnaden är att vid den senare resan höll alla passagerare fast sig i allt som fanns till hands. Säten, handtag, stolpar mm. Det gick fort, väldans fort. Chauffören verkade skitförbannad och behövde antagligen avreagera sig på något, så varför inte på bussresan? Dessutom öppnade han dörren 50 meter innan hållplatsen och skrek att nu kunde vi börja hoppa, nästan i alla fall. Nästa resa gjorde vi med en buss utan fjädring, den verkade vara ca 50 år och still going strong, men det gjorde inte vi riktigt, inte efter resan i alla fall. Rumpan kändes som den åkt utför en stenig sluttning och njurarna frågade förvirrat om de skulle sitta uppe vid nyckelbenen. När vi till slut kom av efter 30 minuters resa fick vi tag på en Taxi som sett sina bästa dagar. Sätena var fantastiskt nedsuttna och kvinnan som körde nådde nästan upp till ratten. Hon körde oss med säkra händer och fötter till vår destination, hon fick extra mycket dricks eftersom vi överlevde, det måste uppmärksammas.

Vy från buss

Här är en vy från en den första, bussresan som tog 15 minuter. Nu är det dags att börja tänka på sömnen som ett led att få hjärnan på plats. Har lite svårt med tidsomställningen på 7 timmar men det tar sig. I morse vaknade vi 5 vilket inte är riktigt friskt, men satsar på lite senare uppgång i morgon.

Written by tankemosaik

2013/06/15 at 02:54