Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Posts Tagged ‘fest

Uteplats-/altan-/trädgårdsinvigning…

with 3 comments

Som sagt igår, invigning av det som står i rubriken. En oförglömlig kväll där jag inte tog ett enda kort. Får be om foton från andra som var per på hugget när det gällde fotografering.

Invigningen gick av stapeln närmre sjusnåret än halvsju. Som tur var hade gästernas stortaxi något annat för sig än att hämta upp gästerna när de beställt att bli hämtade. Gav oss några värdefulla minuter att komma i fas med framdukning av mat, in i ugnen med grönsaker, dukning av bord, ja, du vet allt det där som ska göras alldeles innan.

Alla samlades på framsidan av huset där Kent hade spänt upp ett gulblått band. Gäster försedda med champagneglas (fyllda) samlades vid bandet. Tal hölls av Skånskan som sedan klipptes bandet samtidigt som en arton sekunder lång fanfar ljöd över öfvre Mölndal. Saxen – en mycket vacker bandagesax som levererades på en röd kudde (gissa vilken kudde… men hon hade gett sitt godkännande).

Altanen var invigd!

SDC11213Betydligt bättre väder dagen efter…

Infra- och gasolvärmare gjorde att vi hade medelhavsklimat (nästan) hela kvällen. Jackor och raggsockor behövde inte användas i den utsträckning jag hade befarat.

En rolig och trevlig kväll tog vid. En kväll där en mångfald av berättelser såg gryningens ljus. Kent hade kombinerat sin ‘save it or shave it’-berättelse med termos-berättelsen. En klar succé. Mer oväntat var nog ändå att Tomas frus syster kände att hon måste berätta hur hennes syster, dvs. Tomas fru hade lärt sig kyssas. Här frångår jag principen att lämna ut namn, men efter som Tomas är ett väldigt vanligt förekommande namn och många kör Opel så blir det ändå väldigt anonymt.

Jag tänker inte gå in på detaljerna men vi pratar om händelser som ligger kanske en trettio år bakåt i tiden. Det handlar om att träna på levande objekt, garderober (mörka) är inblandade och det tränas. Förstår att litteraturen som var gångbar på den tiden (kanske också idag) hade romantiska inslag om hur det gick till och jag förstår verkligen att man måste vara tränad och säker på sin sak om han med stort H helt plötsligt står där framför en med munnen öppen som en fisks på torra land, och bara väntar på kyssen med stort K.

Du vet, den som skapar ett tillstånd av medvetslöshet, koma och totalförlamning. När man faller handlöst i tid och rum. Tankarna och livet svindlar förbi. Det vi alla vuxna varit med om vid upprepade tillfällen.

Systern berättade, och jag måste säga att Fru L var ovanligt tyst under flera sekunder – liksom alla vi andra som satt vid bordet. Själv tänkte jag något åt hållet, herre Jisses vilken tur jag har att jag inte varit offer för denna kvinna i unga år. Vem vet vilka terapisessioner det skulle ge upphov till senare i livet.

När hon lyssnat klart säger hon (Fru L) . ‘Och i nästa Starlet så står det att det går lika bra att träna med ett snapsglas’! En annan av gästerna säger ‘Ja, men så var det på den tiden – så gjorde jag också’. Sedan undrar jag vad Starlets redaktion visste om anatomi på den tiden…

Våra grannar Fru M och Herr P tittade in framåt kvällen med BabySittern i högsta hugg. Efter en liten stund var herr P djup involverad tillsammans med en annan P och några fler om ljuddesignen i Volvos nya lastbilar, modellnummer haglade som spön i backen. Ett ämne som även det var överraskande nytt för mig men verkligen var Hot Stuff för en del. Att en doktor i akustik kan falla för det, det har jag full förståelse för men att andra hade koll på ämnet…

Inne i huset, någonstans startade dansen. Här blev det en stundtals förvirrad diskussion om Spotify, sladdar till stereon och annat. Kommer nog i ett specialinlägg om detta kopplat till tinnitus lite senare. Jag kan konstatera att ingen av datorerna är kopplad till någon av stereoanläggningarna. Vi har ingen Spotify-konto i hushållet. Trots denna povra utrustningsnivå på ljudsidan lyckades ändå dansen nå höjder. När invigningen var klar var också en speciellt en av gästerna i behov av torktumlare.

Kort sagt, en rolig kväll!

Written by tankemosaik

2009/08/16 at 13:32

Publicerat i Det oväntade, fest, trädgård

Tagged with , ,

Blåbärsrulle…

with 2 comments

P5161272Issan med sambo och två barn ringde för några veckor sedan. Ja, hon hade nog hållit på att ringa under någon månad eller så. Vi är lite slarviga med att lyssna av telesvar. Visserligen hade hon messat, ringt fasta telefonen, våra mobiler och mejlat men av någon anledning fick vi inte kontakt. Tror det var lättare förr när det bara fanns vanlig telefon och post. Trots all teknik fick vi tag på varandra och bestämde att träffas i lördags kväll.

Så trevligt och roligt! Vi kom fram till att det var väldigt länge sedan vi träffades sist. Lite kusligt hur tiden bara rinner iväg. Visst är det fantastiskt lyxigt att bli bortbjuden. Bara samla ihop sig själv, försöka passa tiden, komma hem till goda vänner och sätta sig och äta gott. Anders hade skrämt liv i grillen och fått fyr på briketterna. Grillade gott marinerat kött. Issan marinerar kött i Coca Cola och örtkryddor (!) låter lite knäppt men blir saftigt och hurgottsomhelst.P5171376-1

Anders försökte öppan en flaska vin. Tittade på korkskruven som om det var första gången. Angrep även flaskan som om det var första gången… Jag som nästan inte dricker någonting och väldigt sällan öppnar vinflaskor kände mig som expert på korkutdragning. Det är härligt hur man kan utvecklas hos vänner! Tror ägen att Anders utvecklades på korkutdragningsfronten 🙂 Börjar undra om bag-in-a-box-generationen har vissa kompetensluckor…

Efter den goda maten var det dags för Issans paradnummer. Blåbärsrulle! Kan bara säga Mums och Mums igen! Finns inget som slår denna fantastiskt vackra och läckra dessert. Marsanpulvret som är en av ingredienserna i själva ‘rullet’ ger en underbar smak. Inne i själva rullet är det vispad grädde och blåbär. Vattnas i munnen när jag skriver…

Pinnstol_pNär melodischlagerfestivalen drog igång lärde vi oss snabbt att säga ‘Hello Europe!’. Efter att ha tränat lite kunde vi säga det på flytande Rysslandsengelska. Bara att tänka in att man har en golfboll i munnen. Hello Europe!

Issan positionerade sig snabbt på en pinnstol. Hon (och jag) kommer från Norrland. Helt plötsligt kom jag ihåg hur vanligt det var när jag växte upp att värdinnan satt på sidan om på en pinnstol, rak i ryggen, redo för utryckning. Hur mycket utryckning den här lilla människan var redo för är lite osäkert att säga. Men norrlandsgenen hade fått henne att sätta sig på pinnstolen medan vi andra satt i soffan och tittade på TV och käkade godis. Issan käkade nötter, måste nämnas så att ni inte börjar tycka synd om henne…

Som sagt, tiden går fort. Helt plötsligt var klockan nästan ett på natten. Vi bestämde att träffas igen när vår trädgård är ombyggd. Det ska den vara till första veckan i juni om planeneringen håller. Inte ett år till utan Issan & Co! Lovar att jag ska sitta på en pinnstol när ni kommer, alltid redo!

(Kamerna fick vara hemma.
Bilderna från trädgården som snart ska raseras och byggas upp igen, fast inte pinnstolen.)

Written by tankemosaik

2009/05/17 at 20:40

Publicerat i glad, vänner, vår

Tagged with , , , , , ,

Underbart med vänner…

with 3 comments

Visst är det underbart med vänner! 

p20705031
I går kväll var vi hos Åsa tillsammans med Elisabet. Vi hade officiell invigning av Fönstret som Åsa har satt in mellan köket och vardagsrummet. Ett smalt och högt fönster som bara blev så superbra. Fönstret invigdes med rosa champagne. Sedan god mat, gott vin och umgås världens bästa vänner, kan det bli bättre!

p2070469

Klicka på mig!

Innan invigningen var det kaos i köket. Åsa hade ”järnkoll” på vad som hände i ugnen, på spisen och i sallads-skålen. Förvirrad fick ett ansikte. Den alltid hjälpsamma Elisabet skapade genast lugn *ler* Men som alltid fixar Åsa  till det så att hon är kolugn och gästerna vimsar omkring med skenande puls och något stirrigt i blicken.

Ibland träffar man människor som man bara älskar. I det här fallet är vi övertygade om att vi träffats i tidigare liv. Vi försöker reda ut vilket av dom. Lite problem eftersom våra minnen bara sträcker sig över det nuvarande, knappt. Vi börjar bli lite halvsenila, men det gör bara tillvaron roligare. 00880_002
Du vet, det här var en sådan kväll då Åsa plockar fram sin LP-skiva med Lasse Löndahl, den som är signerad. ”Till världens bästa vän från Lasse….”. 

Åsas son som är strax över tjugo undrade lite uppgivet vem Lasse Löndahl är. Vad lär man sig i skolan nuförtiden? Kent fösökte med att säga ”han som ofta sjöng med Towa Carson”. Gissa om det gjorde saken mer kristallklar. Men Jonas, nu kan du utvidga ditt livslånga lärande genom att klicka på Lasse och Towa…

Tyvärr, eller tack gode gud, kunde vi inte lyssna på skivan för Åsa har ingen gammal skivspelare. Vi lyssnade istället på Jonas (sonens) kompositioner som fick oss att tappa andan av beundran. Du kan också lyssna om du vill genom att klicka här

Det var några månader sedan vi träffades så vi hade mycket att prata om. Elisabet hade haft hundteater som blivit uppmärksammad i pressen. Hon p2070568hade med sig lilla Tessla (jack russel) som inte deltog i hundteaterföreställningen. Men hon håller på att öva upp sig. Tessla kan buga, rulla runt, ligga, sitta och en del andra små och stora konster. Hon kommer att bli en lysande skådespelarhund.

Vi bestämde oss snabbt för att vi inte gillar Ahlgrens chokladöverdragna bilar. Det ska vara originalet. Värdinnan hade som tur var köpt upp tre påsar original. Vi var alla mycket nöjda över detta. I nödfall kan vi tänka oss sura bilar, men bara i nödfall.
 

Elisabet undervisade oss alla i hur man bemöter personer man inte gillar. Ta ett djup andetag och säg:

”I forgive you,
I forgive myself,
and I wish you the very best in your life”

Vi begrundade detta, reflekterade och tänkte. Kom genast på en handfull personer vi omedelbart ville/behöver säga detta till. Efter en liten stund kom vi på några till. Hmm…

Vi övergick till att träna på varandra. Bra om vi skulle råka på någon inom de närmaste minuterna. Tonfallet, blicken och andningen är viktigt för att det ska bli riktigt bra. Elisabet som är dramapedagog övade grundligt med oss…

p2070487Kort sagt en sådan här kväll som man emellanåt bara behöver. En kväll som fäster sig i minnet som en klart gnistrande stjärna på en mörkblå himmel. En kväll att minnas.

En fantastiskt sång med Jonas och Jenny.
Du måste lyssna! (Det är Jonas som sticker fram ansiktet i fönstret).

Written by tankemosaik

2009/02/08 at 10:23

Publicerat i familj, fest, glad, vänner

Tagged with , , ,