Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Archive for the ‘systemiskt’ Category

Handdukar och djur…

with 2 comments

När vi var i Brasilien fick vi vid några tillfällen handdukarna vikta på fantasifulla sätt. På Las Palapas viker de handdukarna som djur. I går en elefant, idag en påfågel. Kan inte bärga mig till i morgon för att se vad de lyckats fixa till. Funderar på om jag ska ta en kurs i handduksvikning, tänk ett skåp fylld med ett helt zoo!

 

IMG_0411IMG_1489

Written by tankemosaik

2013/06/15 at 22:58

Sjuttio och påse….

leave a comment »

Nu känner jag mig som när jag gick i skolan en gång för länge, länge sedan och skulle skriva mitt-sommarlovs-berättelse 🙂

Idag har vi legat på stranden i fem timmar. Jag med solskyddsfaktor 70 i ansiktet och en påse över huvudet, nästan. Tog en T-shirt istället, påse såg lite överdrivet ut. Solen är stark, vattnet är underbart varmt och salt, och stranden är fantastisk. Hotellet är en idyll, ett ställe man bara vill stanna kvar på. I alla fall just nu.  Harlene var förresten igång på frukosten idag, inser att det kommer att bli jobb också, men nu njuter jag.

IMG_0416

Här har vi varit idag, lyssnat på live-musik, solat och badat. Hotellet ordnar live-musik varje dag. Igår var det en kvinna som sjöng bossa och samba, som en dröm att ligga under parasollerna och bara njuta. Idag ett band med 5 personer som spelade modern jazz med improvisationer, lika underbart.

IMG_0417

Kent på stranden…

IMG_0423

Dagens väderprognos…

IMG_0414

Vårt lilla hus som vi har undervåningen i…

Written by tankemosaik

2013/06/15 at 22:53

Bolag, pingvin, terapi och canadensare…

leave a comment »

Verkligen en varierad vecka, verkligen. Det sista med eftertryck, typ fetstil och utropstecken. Började med ett möte som för mig, blev helt förvirrat. Kändes som jag hade kommit fel, mötet behövde inte mig eller om det var jag som inte behövde mötet, vem vet. Hursomhelst är det intressant när man (=jag i det här fallet) får starka känslor om att hamna fel. Det var jättelänge sedan sist, många år. Så det var väl dags, tänker jag. Får se hur mötet förhåller sig till mig och jag till mötet inför nästa planerade träff. Gå eller inte gå, detta är frågan.

Veckan fortsatte med möte med Grant Thorntons revisionsbyrå. Rådgivning om bolaget och fullt ös på att få det registrerat och klart under november. Många små beslut att ta och många papper blev det som revisorn skickade hem – alla med felstavat (mitt) efternamn. Brukar inte bry mig speciellt men det här kändes ändå som lite speciellt sammanhang, så de returnerades. Nu har jag fått nya där jag heter det jag heter och bor där jag bor. Kan det bli bättre?

Träffade en supertant (pingvinen, som ibland pingvinar omkring i den här bloggen) i onsdags och blev bjuden på en fantastisk middag på en trevlig restaurang vid Saluhallen i Linnéstaden. En trevlig kväll med mycket energi, kreativitet och skratt!

Torsdag och fredag – workshop i terapiutbildningen. Stor workshop med över 100 deltagare som letade sig ut till Nya Varvet och Nordiska Hälsovårdshögskolans aula för att lyssna på Art Fischer. Art pratade om narrativ terapi i sammanhang där våld finns med. Två riktigt bra dagar där jag slängdes mellan totalförvirring och att förstå en hel massa saker. De sista två timmarna idag var helt fantastiska, nästan magiska. Omöjligt att återberätta men det gjorde mig riktigt glad att gå därifrån med en fantastisk berättelse som klingade både i öronen och själen.

Det är just det som är så fantastiskt med möten med människor, det kan hända de mest märkliga och mäktiga saker. Magiska är ett ord som dyker upp i huvudet på mig då och då.

Nu är det riktigt skönt att det är helg!

Written by tankemosaik

2010/11/05 at 23:09

I takt…

leave a comment »

Precis här och just nu är jag i takt med tiden och bloggandet. Det här inlägget skrivs just nu, varken igår eller idag. Känner mig dessutom konstigt pigg. Börjar misstänka ljusterapilampan, men det kan ju även ha att göra med terapiutbildningen jag började i måndags. Fantastisk grupp, underbara människor, bra föreläsare och ett riktigt intressant ämne.

Visst erkänner jag att hjärnan känns som om någon klivit omkring i den, men det ska den nog göra efter tre sådana här dagar. I dag tränade vi på en re-membering-intervju och tänk, då dök hon som jag känt sedan lääänge upp och gjorde ett intåg på min personliga scen 😉 vi vände och vred på henne lite och uppskattade verkligen hennes närvaro.

Re-membering handlar om att skapa rika berättelser om t.ex. personer som haft betydelse i ens liv, och det har hon ju. Det kan både vara verkliga personer och fiktiva personer. Man kanske läst en roman och fastnat för en person i boken, en person som fått betydelse i ens liv.

Barbara Myerhoff heter hon som är upphovskvinna till detta. Länk till Google-books och boken Stories as equipment for living: last talks and tales of Barbara Myerhoff  – boken går att läsa online, om man känner för det.

Written by tankemosaik

2010/09/29 at 19:35

Publicerat i Arbetsliv, systemiskt

Lite i otakt…

leave a comment »

Lite planerat i otakt. Igår skrev jag dagens inlägg och nu skriver jag morgondagens. I morgon har jag BodyPump kl 18.30 och misstänker att jag inte har energi att skriva ett blogginlägg när jag kommer hem.

Den Narrativa Terapiutbildningen började riktigt, riktigt bra. Maggie Carey från Australien föreläser i två dagar och det är bara suveränt bra! Pigg och vaken hela dagen (jag alltså). Kan kanske bero på ljusterapilampan 😉 men den ska inte ge effekt förrän efter ca 5 dagar. Om det är lampan så är jag nog manisk på fredag, vilket i sig kanske är en upplevelse både för mig och omgivningen.

Om ljus kan vara inspirerande så var det blå ljuset väldigt inspirerande. Faktiskt riktigt skönt att ha det intill sig i 35 minuter i morse. Får se hur det går i morgon, som ju då är tisdag eftersom jag skriver det här på måndag kväll och tidsinställer inlägget. Du fattar…

Written by tankemosaik

2010/09/28 at 18:26

Publicerat i systemiskt, träning

Tagged with , ,

Den heliotropiska principen…

with 5 comments

Den heliotropiska principen kommer från botaniken. Det är benämningen på att blommorna vrider sig mot solen, man kan säga att de solar sig i ljuset och värmen. I vår trädgård kan jag se det väldigt tydligt på vissa växter och lite mindre på andra, men ändå tydligt.

Några av dem är supertydliga, de slår ut sina kronblad när solen visar sig, sträcker på sig och vrider sig mot och öppnar upp sig för solen. De följer solens gång på himlen för att slutligen när solen blir svag, sent på eftermiddagen slå ihop sina kronblad och sjunka hop i vila.

Det finns även negativt heliotropiska inslag i växtvärlden. T.ex rötterna hos murgröna och många andra växter som växer i jord. Rötterna söker sig från ljuset för att komma så långt ner i jorden som möjligt där de hittar fukt och näring som gör det möjligt för växten att frodas och fortsätta vända blad och blommor mot solljuset.

solros_400_52592385

Den heliotropiska principen används också i andra sammanhang – lånad från botaniken. Barbara Fredrickson har i sin forskning kring området ‘positivity’ (återkommer i ett senare inlägg om vad positivity står för) visat på att vi människor blir kreativa och får större tillgång till vår kreativitet när vi befinner oss i sammanhang som skapar positiva känslor – när vi vänder oss mot ljuset och värmen.

David Cooperrider är en annan forskare och praktiker som använder den heliotropiska principen som en av flera teorier i sitt arbete med organisationer. Det vill säga människor på jobbet. Han menar att på samma sätt som blomman sträcker sig mot solen, vill vi som arbetar i organisationer sträcka oss mot de mest positiva berättelserna vi har om oss själva och utveckla oss i den riktningen. Spännande tanke!

Jaha, tänker du, men på vårt jobb så är det bara gnäll och elände. Så tänkte David Cooperrider också när han började sin forskning. Efter ett att ha forskat ett tag upptäckte han att det blev en väldig skillnad om han började fråga om vad som fungerar bra och hur det skulle se ut på jobbet om det var som bäst. När de som arbetade i organisationen började sätta ord på sina styrkor, och det som gav liv och energi på dagarna, då började det hända saker. Utan att någon egentligen gjorde något så började en förändring på ske,  en förändring mot de positiva berättelserna.

Den heliotropiska principen i ett socialt sammanhang.

Helhet och delar…

with 4 comments

Ibland är det viktigt att tänka på att det vi ser och upplever kanske inte är som det ser ut. Ja,jag tänker att ofta är det så att det vi upplever och kanske inte förstår eller irriterar oss på eller till och med tycker om är en del av en annan helhet. Och när man ser helheten så får man helt plötsligt en annan förståelse för vad man ser eller upplever.

Det var väldigt tydligt idag när jag gick på Botaniska.

En hel massa vackra penséer…

Eller kanske en björn…

Written by tankemosaik

2010/04/26 at 19:51

Publicerat i systemiskt, vår

Tagged with , , ,

Positiv psykologi…

leave a comment »

I en artikel på suntliv.nu hittar jag lite forskning om positiv psykologi. Nyheten går ut på att man ska titta på styrkor och möjligheter istället för att gräva ner sig i problemen:

Nya metoder och tankesätt förebygger ångest och depression och får oss att prestera bättre. Positiv psykologi är en syn på det mänskliga psyket som växer.

Vidare skriver man i artikeln att:

Psykologer har länge enbart sysslat med vad som får oss att bli sjuka, istället för vad som får oss att må bra. Man har tagit fram terapier, övningar och piller för att bota oro, ångest och depressioner. Men väldigt få metoder för ökat välbefinnande och lycka har sett dagens ljus.

Så har man då till slut kommit fram till att det är bättre att titta på människors styrkor och möjligheter – då får man resultat. Skratta eller gråta är min första tanke. Sedan tänker jag att det är väl bra att man även inom den psykodynamiska psykologin börjar inse det forskningen inom andra områden insett för länge sedan.

Inom den systemiska familjeterapin är det här något man började med redan under 70-talet. Likaså inom den systemiska organisationsteorien (som har sina rötter i teorierna kring familjeterpi) är det just  kunskapen om att fokus på styrkor och  möjligheter som accelererar förändringsarbete i organisationer, samtidigt som vi mår bättre och tycker att det är roligare.

Vet att det är fler som ramlat på den här ‘nya’ kunskapen med stor förvåning. Här är en länk till ‘Om allt och ingenting’ där det finns ett inlägg om ungefär samma sak.

Barbar Fredricskon är en amerikansk forskare som skrivit en hel del om positiv psykologi. Här är en länk om du vill läsa mer om henne.

.

Written by tankemosaik

2009/10/13 at 20:28

Plötstligt är allt bara lugnt…

leave a comment »

 

Det har varit en hektiskt vecka. Jobbat mycket. Tränat och fått inse att jag har hälsporre. Idag har jag fixat walking-skor och inlägg för hälsporre. Oranga saker med urgröpning för änden på underbenet. De är fyllda med någon slags geldämpning. Kändes hyfsat ok att gå med dem. Höll dem inte i handen, hade dem i skorna. Var bortbjudna till goda vänner igår. En av dem är läkare och han var väldigt bestämd över att jag ska vila i 14 dagar och äta maxdos av Voltaren. Hmm….

vimsigFör att knyta an till rubriken på inlägget. Mycket jobb och rörig vecka. Ville bara hem och vara ledig över helgen. Men, hade bokat in en planering över fredag eftermiddag till lördag lunch med nätverket jag planerar att jobba med. Kändes ”pust och stånk” på fredag eftermiddag när jag hämtade kollegan och kompisen sedan lääänge. Hon skulle också vara med. Inte pust för att Birgitta skulle med utan pust för att jag inte fick åka hem och bara slappa.

Vi skulle till Rävlanda. Ett ortsnamn som jag bara tycker låter helt kokko. Får samma känsla när vi åker förbi infarten till Köttkulla på väg till Svenssons möbler i Lammhult. Vi brukar åka dit på sommaren, roligt ställe att gå omkring i. Svenssons möbler, inte Köttkulla.

 

Storåns pensionat med den 300 år gamla boken

Storåns pensionat med den 300 år gamla boken

Hur som helst, ett pensionat i Rävlanda var bokat. Vi körde fel redan efter avfarten från motorvägen till Borås. Verkade som om bilen inte heller vill dit. GPS:en sa sväng vänster, då svänger jag höger. Ibland undrar jag hur jag fungerar, istället för att vända fortsätter vi. Det visar sig att alla vägar bär till Rävlanda. Gick lika bra att svänga höger som vänster, vi hamnade i Rävlanda ändå. Att svänga höger innebar att det var några mil extra men då hann vi prata lite mer. Trevligt!

Väl inne i Rävlanda körde vi omedelbart fel igen. Ingen av oss visste vad pensionatet hette eller adressen. Smart. Birgitta är en handlingskraftig människa. In i närmaste affär och frågar efter vägen. På banan igen. Sväng vänster vid kyrkan om kyrkan är på höger sida. Annars svänger man höger om kyrkan är på vänster sida. Idiotsäkert. 

pict-019Efter en stund var vi framme vid Storåns pensionat i Rävlandas utkanter. Parkerar, tar väskan och vandrar fram till gården. Allt blir bara lugnt. Allt stannar. Ett underbart lugn kring gården och huset. De andra hade också märkt av det. Ett av kvällens diskussionsämnen. Visst är det märkligt och spännande att vissa platser ger lugn och ro. Det bara strålar lugn.

Pratade med en av de som äger pensionatet. Han berättade att det var anledningen till att de köpte sället. Lugnet, den rofyllda energin som smyger sig in i själen när man står på gårdsplanen.

Känner igen mig från när vi köpte vårt hus. Vi kände ett lugn när vi kom in i huset vi sedan köpte. Ett här-vill-vi-bo-lugn fanns trots våldsamma gardinuppsättningar och vävtapeter.

Vi hade en riktigt bra planering. Kommer inte ihåg riktigt när jag skrattade så mycket som i fredags kväll. 

Sätter upp Storåns pensionat på min att-rekommendera-lista. Maten var kanongod. Fisk på fredagkväll och vildsvin till lunch på lördag. Café och restaurang är öppet på lördag och söndag om man bara vill åka tid och äta.¨

Nu vet jag att om jag vill känna lugn och ro så drar jag till Rävlanda…

storan

 

pict0104

Written by tankemosaik

2009/03/08 at 19:59

Att välja…

leave a comment »

pict0006

Byron Bay, Australien

Har just givit handledning och började fundera över våra möjligheter att välja. Handledning är förresten ett ord som man också kan fundera över. Hand-ledning, leda vid handen, leda genom att hålla i handen.

Riktig så är det inte.

Det finns många olika definitioner och vad jag vet ingen ‘vedertagen’. Men det är klart att de flesta handlar om att hjälpa någon att komma förbi eller hantera  problem, komma vidare i livet på ett annat sätt. Här finns det lite olika inriktningar allt från att man måste gräva sig igenom problemen till att man överhuvudtaget inte beröra problemen.

 

För mig handlar det om att stödja, hjälpa den person jag handleder i att kunna göra andra val än hon gör idag. Att kunna se saker i sitt sammanhang och ut olika perspektiv. Att bli medveten om hur framtiden skulle kunna se ut när den är som bäst. Att få en riktning som kanske skiljer sig från den som är idag.

Men till det som jag går och funderar på. Hur medvetna är vi om alla val vi gör under en dag, en vecka, en månad? Jag funderar över hur många val jag gör utan att jag tänker på att jag väljer. Alla val jag gör av ren slentrian, för att jag alltid brukar välja så. Val jag gör för att jag inte tror att det finns något alternativ.

Vad skulle hända om jag började bli en gnutta mer upmärksam på alla möjligheter jag har och som jag kanske inte använder mig av. Om jag började göra lite annorlunda redan i morgon…

Written by tankemosaik

2009/02/09 at 21:36

Publicerat i ledarskap, systemiskt, tankar

Familj

leave a comment »

Vad gör det för skillnad om vi ser på ordet ‘familj’ som ett substantiv eller verb…..

Written by tankemosaik

2009/01/02 at 20:00

Publicerat i familj, systemiskt