Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Archive for the ‘livet’ Category

Pepitarutigt är bäst…

leave a comment »

I förra inlägget skrev jag lite kort om pepitarutiga störthjälmar. Kollade runt lite och hittade den här gamla artikeln från 1966. Visst är det underbar och det värsta är att jag har minnen från de här pepitarutiga sakerna!

Written by tankemosaik

2011/08/21 at 10:15

Publicerat i livet

Tagged with

Automat eller manuellt…

with 2 comments

Det här med manuellt växlade bilar och automatväxel är en intressant fråga. Jag tror till och med att det kan räknas som en livsstilsfråga. Personligen har jag aldrig fattat det roliga med att växla. Fattar typ att man måste växla och vilken funktion det har. Men att det är roligt, nej. Funderar på om det kan ha med damp eller hyperaktivitet att göra. Att man gillar att växla? Det finns säkert aktuell forskning i frågan men jag tror inte att jag tänker fördjupa mig i det.

Visst är det skönt att lägga i drive-läget, lägga båda (!) händerna på ratten och sedan bara gasa och köra. Bromsa kan ju också behövas. Käckt att det finns två pedaler på en automatväxlad bil. Gas och broms, eller tvärt om, hur det nu är…

Om man är van att köra manuellt växlad bil och sätter sig i en automatväxlad finns det en risk att man glömmer av sig och sätter båda fötterna på bromsen. Det är inte bra. Bromspedalen är rätt så bred och när man tror att man ska koppla ur så trycker man ordentligt på bromsen. Då är det väldigt bra om man har säkerhetsbältet på. Fantastisk uppfinning.

Har bara gjort detta en gång i min ungdom, väldigt länge sedan när jag tänker efter. Nu har jag nästan bara kört automatväxlat i kanske 12 år så nu har jag problem åt andra hållet i stället. Står lite om det i Shit-Pommes-Frites-inlägget 😉 I korthet kan man sammanfatta min upplevelse av att det finns många sätt att få motorstopp på när man går från automat till manuellt. Punkt.

Vår kompis Tomas, han älskar att växla. Han köpte ny bil  ivåras, en stor stark Fårrd med en megamusikanläggning. Tror att det är som att sitta i en massagestol när han drar igång subwoofrarna. Hur som helst, efter moget övervägande bestämde han sig för att gå på automatlinjen vid det här köpet. Möjligen i ett försök att skaffa vuxenpoäng. När vi träffades sist och jag frågade hur det känns med automat såg han ut som en ledsen hund. En mycket ledsen hund och jag förstod nästan (tror inte man kan sätta sig in i detta) hur mycket han saknar den gamla vanliga växellådan.

Jag funderar på om det fortfarande finns växelspakar med sugpropp. När jag var liten (nu är jag där igen) så kommer jag ihåg att det både fanns rattar och växelspakar med sugpropp. De kunde föräldrarna sätta in i bilen så att barnen skulle få bli delaktiga i körningen. På den tiden tror jag att e 88:a kostade en krona och säkerhetsbälte var inte att tänka på. Däremot fanns det pepitarutiga störthjälmar som vissa familjer hade på sig när de var ute på bilfärd.

Får jag tag på en växelspak med sugpropp så lovar jag att Tomas ska få den av mig 🙂

Written by tankemosaik

2011/08/20 at 10:40

Publicerat i livet

Tagged with ,

Please stick around…

leave a comment »

Jag blir glad att det finns människor som vågar ta ställning, som vågar höja sin röst för att väcka tankar till förändring, Joel Burns är en av dem. Dagens inlägg knycker jag rätt upp och ner från Dagens Nyheters ledarblogg:

Som en del av projektet It get’s better, som ledarbloggen skrev om häromveckan, och The Trevor Project – ägnat att motverka de  många självmord som sker bland unga homo-, bi- och transpersoner i USA – har nu en lokalpolitiker i Forth Worth, Texas hållit ett anförande som sprids med vindens hastighet över internet.

Det är inte så konstigt. Joel Burns berättelse och hans bön till självmordsbenägna tonåringar att ”stick around”, stå ut och invänta de bättre dagar som faktiskt kommer, om man bara orkar, är omöjlig att titta på utan att gråta med honom.

Man kan bara hoppas att Burns uppmaning till vuxensamhället om att kliva in när trakasserier och mobbning pågår får den resonans den förtjänar. Och hans uppmaning gäller inte bara USA, samma trakasserier pågår även här. Det är oerhört lätt som vuxen att glömma bort att en tonårings värld är oändligt mindre än en vuxens. Om ”alla” på skolan trakasserar dig och säger att du borde dö, så är det för en 13-åring detsamma som att hela världen säger det. Håll det i minnet.

Written by tankemosaik

2010/10/15 at 22:31

Publicerat i livet

Tagged with

Sömngångare, stress och mindfulness…

with 2 comments

Vill du veta mer om sömngångare och se personer som äter, lagar mat och pratar i sömnen? Ja, då är det bara att titta på SVTs dokumentär, sömngångare 46 sevärda minuter. Riktigt intressant och spännande. Får mig nästan att vilja sätta upp en webbkamera hemma för att se vad som händer på natten.

Folk som bor nära en lövskog eller som brukar göra långa promenader i en skog upplever sig inte vara så stressade. Läs mer på forskning.se. Apropå stress, läs gärna den här artikeln om Midfulness.

Written by tankemosaik

2010/10/08 at 15:14

Publicerat i livet

Även änglar måste lära sig flyga…

leave a comment »

Håller på ta mig upp ur jobbhålet 😉 och hoppas stanna oi så att jag hinner blogga igen. Jag är lite fascinerad av Fantasias Even Angels (learn to fly). Lite förtröstansrikt att även änglar måste lära sig flyga…

Written by tankemosaik

2010/04/18 at 19:16

Publicerat i livet

Jill Bolte Taylor…

leave a comment »

Jill Bolte Taylor är hjärnforskaren som fick en stroke. Om du har tid eller om du tar dig tid, så lyssna på när Jill Bolt Taylor berättar om sina upplevelser och den insikt hon fick när hennes stroke, började, pågick och hur hon efter åtta år var helt frisk. En hisnande berättelse!

Klicka på bilden för att lyssna på Jill Bolte Taylor.

Written by tankemosaik

2010/04/01 at 10:26

Publicerat i livet

Tagged with ,

Korkat eller skruvat…

with one comment

Korkat eller skruvat...?

Ibland läser jag artiklar som gör mig frustrerad därför att jag inte  – för tillfället – hittar argumenten. Tycker bara att det är så fullständigt korkat. Som till exempel den här artikeln om Eva Sternberg där hon menar att män är sämre rustade att ta hand om barn.

Varför?

Jo, män har inte samma beskyddande instinkter som kvinnor som utvecklad detta under årtusenden. Hon skriver att ‘alla‘ inom barnsjukvården vet att det är oftare som män råkar skålla barn, få barns fingrar avklippta i bildörrar osv. Det beror på att män inte är utvecklade för uppgiften och därför inte ska utföra den heller. För Sternberg handlar det inte om att utforska vad man isåfall kan göra föra att bättre rusta män för uppgiften (om det nu är som hon säger) utan att män rätt och slätt inte ska ta hand om barn. Alla vet säger hon men ingen törs stoppa pappornas framfart. Hennes uttalanden är som vanligt kryddade med politiska infallsvinklar.

Var vid din läst, är henne budskap.

Karin Långström Vinge har gjort ett inlägg och kommentar på sin blogg. Visst ligger det mycket i det hon säger:

Då undrar jag lite stillsamt om Eva Sternberg tycker att det är bättre att dessa livsfarliga män är på sina arbeten. För om män inte kan hålla reda på kastruller med kokande vatten, bildörrar och trappgrindar, hur ska vi då kunna tillåta dem att vara byggjobbare, doktorer eller piloter?

Written by tankemosaik

2010/03/29 at 11:42

Publicerat i livet

Aj med afte…

with 2 comments

Har fått ett förfärligt litet munsår på tungan. Det gör skitont och får mig att var riktigt irriterad. Vad ser jag till min stora glädje (?), jo, det finns ju en hel blogg om afte – aftebloggen. Det finns till och med ett ställe på aftebloggen där man kan avreagera sig. Sjävlaste feta munsårsbloggen!

Under fliken ‘smärta’ står det att det är obeskrivligt smärtsamt, vilket göra att det omedelbart känns lite bättre när jag vet att jag inte är ensam i världen om att morra, pusta och stånka över mitt afte!

Vill du se en bild på hur det kan se ut, kolla här på wikipedia. Sökte vidare på afte och depression, tänkte att det säkert hänger i hop. Hamnade då på den här sidan, och bara bilden på den läkaren kan ju skapa depression. Nej, nu ska jag strax iväg på ett tandläkarbesök och se om jag kan få något som lindrar mitt afte.

Written by tankemosaik

2009/12/07 at 19:18

Publicerat i livet

Progressiva och spypåsar…

with 9 comments

Progressivt elände

Har känt behov en tid av att fixa nya glasögon men dragit på det eftersom jag misstänkt att jag kanske, eventuellt, möjligen behöver progressiva. I och för sig inget fel i det men eftersom jag varit med i klubben ‘vägra progressiva’, en klubb som jag och Måsen startade för ett par år sedan så tar det liksom emot lite. Går ju inte att bara svinga sig ut i den progressiva världen när man är en av grundarna till denna exklusiva klubb.

Ok, tog ett bett i det sura äpplet och gav mig iväg till optikern. Optikern luktade kanel, väldigt trevligt och lugnande för mina progressiva-anti-tankar. Bestämde mig efter lite velande och demonstrerande (inte med plakat, utan med lite olika linser hit och dit) att slänga mig in i vuxenvärlden och testa.

Testa, progressiva. Nu testar jag och jag mår illa. Jag har mått illa i tre-fyra dagar. Funderar hela dagen på, inte om, utan när jag behöver spypåsen och varför jag inte fick ett medskick av en femton-sexton spypåsar. Hade ju inte behövt stå firmanamnet på dem men kanske påsar i lite olika käcka färger hade livat upp tillvaron i mina progressiva.

Idag har jag tvingat mig att ha de retroinspirerade progressiva hela dagen. Ibland ser jag riktigt, riktigt bra och ibland ser jag väldigt, väldigt dubbelt och suddigt och längtar efter att få slita av mig dem och kräkas (eller tvärtom, svårt att säga). Skillnaden är i och för sig bara 1,75 dioptrier så det är ju inte superprogressiva vi talar om, jag är bara lite progressiv. Just nu ser jag till exempel vad jag skriver, det gjorde jag inte för en stund sedan…

Måsen, väx upp och våga du också!
(Vi kan be Fru Ripa måla några vackra påsar till oss!)

 

Written by tankemosaik

2009/11/22 at 16:38

Publicerat i livet

Tagged with ,

The show you love – only shorter…

with one comment

stressJämfört med förr har vi mer tid till vårt förfogande nu än förr. Ja, det går ju fortfarande 24 timmar på ett dygn men vi har mer fritid än förr samtidigt som tiden blir en större och större bristvara för oss. I alla fall statistiskt sett.

I en världsomspännande undersökning som gjordes 2006 kan man se att världsmedborgarens dygn är 43 timmar långt. Vi ägnar i snitt:

  • 20,3 timmar till sömn, arbete, skola, hushållsarbete och resor
  • 8,7 timmar till internet, tv, radio, dagstidningar och veckotidningar
  • 7,9 timmar till mobilen, sms, e-post, bloggar, mp3 osv
  • 6 timmar till familj och vänner

Hur klarar vi av det här då, kan man ju undra. Jo vi gör fler och fler saker samtidigt. Samtidigt som vi jobbar, surfar vi på internet där vi umgås i sociala nätverk som fejan med flera. Vi twittrar via mobilen samtidigt som vi sitter på möte. Eller så kopplar vi ihop bloggen med Twitter som är kopplad till Facebook. Vi lyssnar på mp3 musik i bilen, på jobbet och i duschen, ljudböcker när vi städar. Däremot har vi svårt att göra något när vi sover, ännu i alla fall…

Egentligen är det inte så konstigt att vi blir stressade eller hur…

Det här kan vara en av bakgrunderna till att TV-programmen blir mer och mer snuttifierade och att tempot i bildväxlingarna ökar. Vi har helt enkelt inte tid att sitta ner och titta som vi kanske gjorde förr. Sony nappade på trenden och startade för några år sedan sitt Minisode Network. Där visar man företrädesvis amerikanska serier men de är komprimerade till ca 5 minuter. Genom att korta ner serierna slipper man slösa tid på de långsamma partierna och får se de delar där det händer något. Typ lite längre trailers. Minisode går att titta på i flera kanaler där You Tube är en av dem.

The Show you Love. Only Shorter…

I morgon kör jag 75 minuters BodyToning-klassen på 10 😉

Written by tankemosaik

2009/08/28 at 22:36

Publicerat i internet, livet

Måndag igen…

with 6 comments

Tiden går fort, nu är det måndag igen och den har snart också gått – i alla fall när jag skriver det här. Känner att jag fått en hel del gjort. Fick en affärsidé i huvudet och har snickrat på en webbplats för mitt lilla företag under dagen. Det har gått över förväntan, är riktigt nöjd med mig själv även om jag ibland tappar tron – höll jag på att säga och skrev det.

SDC10424 Tro är alltid viktig när det gäller personlig utveckling, man måste tro på det man gör eller vill göra annars blir det svårt. Och nu har jag bestämt mig för att jag tror på det här, verkligen! Även hunnit med att boka biljetter till och från Sundsvall/Härnösand. Ska skriva artiklar som eventuellt kan vara underlag till en bok tillsammans med två trevliga människor varav den ena bor på Alnö utanför Sundsvall och den andra i Härnösand.

Tänkte passa på att besöka bror och svägerska som bygger sommarhus på Alnö och ett stycke faster i Sundsvall. Därför blev det en kombination av flyg och tåg. Märkligt nog går det inga flyg mellan Sundsvall och Göteborg eller tvärtom under helgerna. Konstigt. Däremot gick det utmärkt att boka internetförbindelse på tåget, innebär att jag i den bästa av världar kan jobba lite på vägen ner.

Här även ett annat projekt på gång med en annan trevlig och duktig person. Här talar vi bok. Den har också börjat mogna till sig i skallen så jag ska ta och skicka iväg ett livstecken under morgondagen. Det finns kopplingar mellan de här olika projekten som är bra för mig. Det jag skriver i det ena kan användas i det andra och tvärt om, inom vissa gränser. Skulle ju vara roligt om drömmen om en bok gick i uppfyllelse någon gång. Den eventuella boken kommer att handla om organisationer, fast jag drömmer om att skriva något annat också. Idéerna om detta har också börjat hamna på pränt under semestern.

Har också en DVD som jag ska återbörda till Skånskan. Jag har en otrolig talang för att glömma sker och ting. Får se hur jag ska leverera den, eventuellt ett besök kanske.

Nu ska jag fimpa av PCn och ta och krypa i säng, fortsätta med deckaren jag håller på med.

Written by tankemosaik

2009/07/27 at 22:38

Publicerat i empowerment, livet

Tagged with , , ,

Zebra, inte Zebra Drive…

with 2 comments

 

Avloppen fixat (peppar, peppar). Tur att Coop Bygg har öppet till 22.00 fick tag på både gummikopps-avloppsrens, en så’n som Kalle Anka använder med bristfälligt resultat, i alla fall på proppen i avloppen. De hade också rensband som man kan skruva runt inne i rören.

Gick genast lös på skiten med gummikoppsrensen. Kent och jag avlöste varandra och höll på en bra stund med att tjoppa gummikoppen upp och ned. I början gick det väldigt bra, ett slörp och vattnet rann iväg. Sedan sa det något som liknade ett tjglopp. Tvärstopp.

Tog rensbandet och körde in nästan allt (5 m) innan det tog stopp. Hade bara 2 dm rensband att försöka få proppen att röra sig med. Lyckades! Efter lite skruvande, stötande, dragande och lirkande hände något. Nu har vi spolat igenom med kallt och varmt vatten och det rinner som aldrig förr. Hoppas bara att det håller i sig. Översvämningsskyddet verkar ha gått på diskmaskinen i samband med stoppet. Men det får jag ta tag i i morgon.

Visst är väl den fair-trade-tillverkade Zebran i papier maché charmig!

SDC11007_redigerad-1

SDC11006_redigerad-1SDC11009_redigerad-1

Written by tankemosaik

2009/07/26 at 21:55

Publicerat i livet, semester

Tagged with , , ,

Världens äldsta mamma…

with 2 comments

Det är lätt att tycka om andra. Förvånansvärt lätt. Ju lättare det är desto mer brukar jag fundera över varför jag tycker det jag tycker. Det berättar mycket om mig själv, lär mig mer hela tiden.

När jag läste om kvinnan som fick barn vid 67 års ålder tyckte jag synd om barnen. Jag tyckte synd om dem för att de kanske skulle mista sin mamma innan de blev vuxna. Hur det än är så ökar sannolikheten för att vi ska dö med åldern.

Läser i Aftonbladet att nu har Carmen Bousada avlidit i cancer – länk här.
Jag tycker fortfarande det är viktigt att det finns åldersgränser för konstgjord befruktning. Annan länkt här.

Written by tankemosaik

2009/07/16 at 00:15

Publicerat i livet, tankar

Påse…

with 4 comments

icapapperspaseVissa dagar känns det som om det bästa vore att dra en påse över huvudet och försvinna. Vissa andra dagar känns det som man verkligen vill göra slag i saken men det är hopplöst att bestämma sig för vilken påse man ska dra över huvudet.

Idag är det lite svårtattväljapåse dag. Papperpåse, plastpåse eller en nedbrytbar påse av majsstärkelse. Varför inte en glad tygpåse?

Det finns en hel del att fundera över…

tygpase

Written by tankemosaik

2009/05/04 at 20:13

Publicerat i livet

Tagged with , , , , ,