Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Skriva brev…

with 2 comments

812598

Har suttit i någon timme och skrivit brev. Inte sådana där gamla typen av brev med penna på papper utan  ‘data’-brev. Mitt i mitt skrivande kom jag att tänka på hur det var förr, en gång i tiden, när jag var yngre och datorer inte var på tapeten.

På den tiden,  skrev jag med blyertspenna om jag hade bråttom. Skrev man med blyerts kunde man nämligen sudda med kautchuken som man sa där jag växte upp. Här i Väst tror jag att suddegummi är ordet.

Skulle det vara lite finare så skrev jag med kulspetspenna. När jag skrev med kulspets fick jag ofta skriva flera brev. Skriva om för att jag skrev fel någonstans. Därför övergick jag till att först skriva med blyerts, sedan när jag var nöjd då skrev jag om alltihiop med kulspets. Ett problem jag hade var att jag tänkte fortare än jag skrev (på den tiden alltså 😉 .) Kunde ha fina tankar i huvudet som helt plötsligt var som bortblåsta när jag hade skrivit klart den pågående meningen. Väldigt irriterande. Min handstil var väl inte heller den mest lättlästa. Därför skaffade jag skrivmaskin.

Min skrivmaskin som jag köpte 1975 (tror jag +- något år) var en orange Olivetti. Elektrisk. Hade lärt mig skriva enligt touchmetoden i skolan så det gick som en dans att skriva. Nu hann jag nästan skriva det jag tänkte innan jag glömde vad jag tänkt. Skrivfel rättades galant med korrigeringspapper. I skrivmaskinsutbildningen ingick ett långt avsnitt om hur man rättade olika typer av skrivfel. Saknades en bokstav, då fick jag lära mig hur man tog bort ett ord och pressade in en bokstav till på samma utrymme. Lite värre om men missat en hel mening, men ändå, typ…

Behövde man kopior använde man karbonpapper, upp till åtta ex tror jag att man kunde lyckas få fram. De sista kopiorna var väldigt suddiga men kunde läsas om man gav manken till.

När brevet var klart så skulle det in i ett kuvert, på med frimärke och postas i en postlåda. De var gula och fanns på lite olika ställen i staden med omgivningar.

Det var tider det…

Written by tankemosaik

2009/09/16 den 20:59

Publicerat i tankar

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tack för ditt fina inlägg om kautchuken, pennor och skrivmaskiner. Fast jag sa alltid Suddegummet eller bara ”kan jag få låna suddet”. Oj oj vad man suddade, Fast då blev det inte så mycket småsudd på pappret som det kan bli idag. Tror dagens kautchuk är uppbyggt på ett mjukare material. Något man borde leva sig in i lite bättre faktiskt – Suddets förändring genom tiden! Jag hade också en Olivetti, elektrisk eller var det kanske en IBM , var iallafall en sådan där rund fräck kula med massa bokstäver på som hoppade runt. Fick faktiskt en sådan liten kula i guld som man kunde ha som halsband – fräckt eller hur??:)

    Skånskan

    2009/09/17 at 08:08

  2. Trodde det var jag som kommenterat här, men det var Skånksan. Jag skrev nog på FB i stället, tackade för bloggämnet. Ja jag väntar bara på att jag ska ställa upp pappas gamla reseskrivmaskin och fota den. Sen blir det blogg!
    Ha en fin lördagskväller.
    A

    lussekatt

    2009/09/19 at 14:38


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: