Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Lite gnäll och möten…

with 4 comments

Först lite gnäll…

hspurHar fortfarande ont i hälen, väldigt ont. Det kan vara hälsporre eller hälsmärta. Det verkar vara två olika saker. Egentligen skiter jag i vilket av dem det är. Tror inte att det har någon betydelse, det gör ont i vilket fall som helst. Har käkat Voltaren i snart tre veckor, undrar om det egentligen haft någon som helst inverkan, troligen inte. Förutom att magen tar stryk. Det som irriterar mig mest är att jag inte kan träna. Har instruerat BodyPump det går riktigt bra men jag kan inte köra konditionspassen och nu börjar jag få abstinens. I helgen fick jag laserbehandling och akupressur. Akupressuren var värre än hälsporren! Tala om att göra ont, fick tankar om att döda akupressören är bättre än levande. Han hade hört det förut, han som gav mig akuressur. Tydligen ett vanligt fenomen. Men han var glad ändå…

Nu har jag gnällt lite, känns bra. Kanske mest intressant för mig själv. Men har du något bra recept mot hälsporre så lämna gärna en kommentar.

Möten…

Jag möter rätt så många människor i mitt arbete. En del sätter spår andra inte. En del är positiva, skapar energi, andra skapar också energi men åt andra hållet. En del sätter inga spår alls. Jag tänker att det är ett rätt så mänskligt sätt att reagera på. 

istock_000000398608largeNågon gång, absolut inte ofta träffar jag någon som jag får väldigt bra kontakt med på en gång. Någon jag kan byta tankar och idéer med. Där det finns en uppfriskande nyfikenhet från båda håll. Ett möte som ger empowerment. Måsen som ibland kommenterar mina inlägg och som faktiskt varit med på bild några gånger (om än diffust) är ett sådant möte som blivit en av våra bästa vänner. En familjemedlem i vår familj helt enkelt. Till helgen ska vi träffas och ha en ‘ABBA sing-a-long’-kväll! Men det blir en annan historia.

Idag träffade jag en person som jag inte träffat på många år, 4-5 sådär, tror jag. Ett roligt möte, ett möte som gav energi och glädje. Ett möte som tillhör de sällsynta. Glädje för det blev en spännande dialog och nyfikenhet kring och om livet och våra möjligheter. En otvungen diskussion om hur vi bygger våra drömmar och hur vi väljer i våra liv för att nå dem – eller inte väljer eller kanske väljer bort. Energi för att det vi pratade om berörde mig, skapade tillfällen för reflektion.

Fick frågan ‘vad har hänt i ditt liv sedan fem år tillbaks’. Även om jag själv ställer mig frågan ibland så var det stor skillnad när jag fick frågan ställd till mig. Min direkta känsla var att det har hänt något påtagligt, något ordentligt, något som gör en stor skillnad,  något jag inte kan sätta ord på, ännu. Inte annat än att det handlar om en inre säkerhet som vuxit sig stark. En säkerhet som kommer att leda mig på nya vägar. Bär med mig frågan, lite som en karamell jag sakta suger på. Är nyfiken på vad jag tillslut kommer fram till.

I min roll som handledare ställer jag ofta liknande frågor. Frågor för att se skillnader, få fram ny information. Information som leder till förändring. Det är nyttigt att själv, lite oväntat, få frågorna ställda till sig…

Vi pratade om mycket och kom bland annat in på hur uppväxten ger oss mönster som vi kanske inte ens är medvetna om (kan också kallas för paradigm). Om du t.ex. är uppvuxen i en dikatatur där skolväsendet är inriktat på att sätta gränser för vad du får  tänka – inskränker dina valmöjligheter, din frihet. Vad händer då när du kommer till en kultur där det finns många valmöjligheter? Hur vet du då hur du ska välja, att du väljer rätt eller hur du ska ta reda på möjligheterna innan du väljer? 

Jag känner igen de här frågeställningarna från min egen utveckling. Det finns tillfällen när jag har tagit ett lite större kliv, en steg in i en annan verklighet. Helt plötsligt fungerar inte det gamla sättet att tänka. Jag har fått ge mig tid, ibland mycket tid, innan jag hittat ett nytt sätt att förhålla mig. Förvirrande men samtidigt spännande.

Ibland har vi som sagt tur när vi möter andra människor som kommer i vår väg…

Written by tankemosaik

2009/03/26 den 22:40

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tyvärr inget bra tips att lämna mot hälsporre, bara att genomlida förmodligen – tyvärr. Tråkigt att Du inte kan träna som Du vill, men själv hade jag varit glad om jag slapp träna. Om jag nu sysslade med träning alltså. Det är roligare att dansa eller cykla. 😉
    Intressant läsning om Dina tankar om möten!
    A

    Anmaja & Lussekatt

    2009/03/29 at 21:17

    • Bra idé det är nog cykla jag behöver! Borde lämna hälen fri från tryck, kanske
      Hälsa Lussekatt!

      tankemosaik

      2009/03/29 at 21:46

      • Spinning då kanske? Om Du nu absolut vill till de däringa träningslokalerna?

        Anmaja & Lussekatt

        2009/03/29 at 22:06

        • Måste säga att jag hatar spinning, känner mig som en hamster i ett hamsterhjul. Tala om stressande träning, cykla som en idiot och inte komma någonstans! Värvade däremot en spinninginstruktör till ett av gymmen jag instruerar på. Jag är hans chef, kanske därför han inte vågade säga nej… 🙂

          tankemosaik

          2009/03/30 at 19:16


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: