Tankemosaik’s Blog

Högt och lågt, hit och dit…

Plötstligt är allt bara lugnt…

leave a comment »

 

Det har varit en hektiskt vecka. Jobbat mycket. Tränat och fått inse att jag har hälsporre. Idag har jag fixat walking-skor och inlägg för hälsporre. Oranga saker med urgröpning för änden på underbenet. De är fyllda med någon slags geldämpning. Kändes hyfsat ok att gå med dem. Höll dem inte i handen, hade dem i skorna. Var bortbjudna till goda vänner igår. En av dem är läkare och han var väldigt bestämd över att jag ska vila i 14 dagar och äta maxdos av Voltaren. Hmm….

vimsigFör att knyta an till rubriken på inlägget. Mycket jobb och rörig vecka. Ville bara hem och vara ledig över helgen. Men, hade bokat in en planering över fredag eftermiddag till lördag lunch med nätverket jag planerar att jobba med. Kändes ”pust och stånk” på fredag eftermiddag när jag hämtade kollegan och kompisen sedan lääänge. Hon skulle också vara med. Inte pust för att Birgitta skulle med utan pust för att jag inte fick åka hem och bara slappa.

Vi skulle till Rävlanda. Ett ortsnamn som jag bara tycker låter helt kokko. Får samma känsla när vi åker förbi infarten till Köttkulla på väg till Svenssons möbler i Lammhult. Vi brukar åka dit på sommaren, roligt ställe att gå omkring i. Svenssons möbler, inte Köttkulla.

 

Storåns pensionat med den 300 år gamla boken

Storåns pensionat med den 300 år gamla boken

Hur som helst, ett pensionat i Rävlanda var bokat. Vi körde fel redan efter avfarten från motorvägen till Borås. Verkade som om bilen inte heller vill dit. GPS:en sa sväng vänster, då svänger jag höger. Ibland undrar jag hur jag fungerar, istället för att vända fortsätter vi. Det visar sig att alla vägar bär till Rävlanda. Gick lika bra att svänga höger som vänster, vi hamnade i Rävlanda ändå. Att svänga höger innebar att det var några mil extra men då hann vi prata lite mer. Trevligt!

Väl inne i Rävlanda körde vi omedelbart fel igen. Ingen av oss visste vad pensionatet hette eller adressen. Smart. Birgitta är en handlingskraftig människa. In i närmaste affär och frågar efter vägen. På banan igen. Sväng vänster vid kyrkan om kyrkan är på höger sida. Annars svänger man höger om kyrkan är på vänster sida. Idiotsäkert. 

pict-019Efter en stund var vi framme vid Storåns pensionat i Rävlandas utkanter. Parkerar, tar väskan och vandrar fram till gården. Allt blir bara lugnt. Allt stannar. Ett underbart lugn kring gården och huset. De andra hade också märkt av det. Ett av kvällens diskussionsämnen. Visst är det märkligt och spännande att vissa platser ger lugn och ro. Det bara strålar lugn.

Pratade med en av de som äger pensionatet. Han berättade att det var anledningen till att de köpte sället. Lugnet, den rofyllda energin som smyger sig in i själen när man står på gårdsplanen.

Känner igen mig från när vi köpte vårt hus. Vi kände ett lugn när vi kom in i huset vi sedan köpte. Ett här-vill-vi-bo-lugn fanns trots våldsamma gardinuppsättningar och vävtapeter.

Vi hade en riktigt bra planering. Kommer inte ihåg riktigt när jag skrattade så mycket som i fredags kväll. 

Sätter upp Storåns pensionat på min att-rekommendera-lista. Maten var kanongod. Fisk på fredagkväll och vildsvin till lunch på lördag. Café och restaurang är öppet på lördag och söndag om man bara vill åka tid och äta.¨

Nu vet jag att om jag vill känna lugn och ro så drar jag till Rävlanda…

storan

 

pict0104

Written by tankemosaik

2009/03/08 den 19:59

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: